Rikard Lindström — Ungas trivsel och välmående, vi kan alla bli bättre!

Från många håll kommer tecken om att unga mår sämre idag än för tio år sen. Ibland sägs en bidragande orsak vara sociala medier, såväl i fråga om internetmobbning, men också som ett redskap för att skapa orealistiska förväntningar, som påverkar unga snabbare än vuxna hinner reagera.

Och överlag kan vi säkert vara överens om att det i samhället idag mer än tidigare, ställs krav på att lyckas och vara framgångsrik. Barn och unga får utstå en stor press såväl gällande utseende, som framgång i skola eller hobby.

Nu och då får vi även läsa att unga påverkas negativt om vuxna – skolpersonal eller föräldrar – inte har tid för dem. Barn och unga behöver vuxenkontakt!

Som en positiv sak i dagens samhälle, kan konstateras att det är okej att prata om mental ohälsa och att unga är väl medvetna om den här problematiken och benägna att söka hjälp.

Som en återkommande utmaning i frågor som berör ungas välmående tas upp tidsbrist. Speciellt i skolan är det målet på att jobba förebyggande som ger det dåliga samvetet. I skolan finns även en oro att inte upptäcka de barn som mår dåligt, eller i tid märka att nån mobbas.

Då det fungerar bra kan mobbningsfall hanteras snabbt, då de väl kommer fram. Kopplar vi ihop detta med vad jag skrev tidigare, om oron kring hur upptäcka mobbning, är ett gott samarbete mellan skola och föräldrar guld värt. Viktigt är även ett förtroende mellan kollegerna i skolan; att det finns engagerade lärare, ett välfungerande antimobbningsteam och gemensam linje i hur arbetet skall skötas. Naturligtvis skall det även kännas lätt för eleverna att prata med de vuxna, utan att behöva oroa sig för att ”allt bara blir värre då”.

I detta sammanhang kan det vara skäl att påpeka att såväl stora som små skolor har sina fördelar. I stora skolor finns en mångfald bland eleverna och många lärare som kan fördela arbetet med förebyggande och utredande arbete, samt ett nätverk av expertis. I mindre grupper finns goda möjlighet att ha en personlig kontakt till alla, såväl elever som föräldrar och aningen lättare att se om någon blir utfryst.

I en forskning som nyligen presenterades nämndes som viktiga egenskaper för den som jobbar med mobbning och utanförskap:

  • förmågan att lyssna och vara närvarande,
  • att ta elevers tankar på allvar
  • att skapa förtroendefulla relationer
  • ha empati som egenskap
  • men också mod att fråga, att våga ta upp svåra frågor och att inte vara rädd för konflikter

Av stor betydelse är även att arbeta konsekvent och målmedvetet.

Samtidigt som vi alla säkert är överens om att tidigt ingripande är viktigt, måste vi komma ihåg att såväl mobbingsförebyggande som det ingripande arbetet tar tid. Vi kan inte nå resultat som genom ett trollslag. Som exempel passar det kanske att nämna det finns studier som visar att gemenskap minskar risken för mobbning, men att arbeta för en bättre gemenskap är tidskrävande.

I detta sammanhang vill jag även tydligt lyfta fram att mobbningsförebyggande arbete berör alla och inte bara ett mindre team i skolan. Beslutsfattare bör inse att det krävs tid och resurser. Rektorer har en central roll i att bygga upp den fungerande verksamhetskulturen. Vårdnadshavare uppfostrar sina barn och ger dem grundvärderingarna. För skolpersonalen är det också otroligt viktigt att få känna att skola och hem ”är på samma lag”. Och all skolpersonal skall visa att de bryr sig, är närvarande samt arbetar konsekvent och målmedvetet på att skapa relationer som bygger på respekt och förtroende.

Även om mycket görs alldeles utmärkt idag, kan vi alla bli ännu bättre!

Rikard Lindström

utbildningsdirektör
Borgå stad

- - - -

Tutustu myös: 

Läpi lukuvuoden 2020-2021 nostamme Porvoon vanhempainyhdistyksenä esiin näkökulmia lasten ja nuorten, kodin ja koulun yhteistyöstä. Siitä, miten tärkeää on erityisesti näinä aikoina tehdä parhaamme lasten puolesta — meistä kunkin tahollaan. Miten tärkeä on lapsen arvo itsessään. Miten merkityksellisiä ovat sitoutuneet ja välittävät vanhemmat ja laajasti katsovat vanhempaintoimijat, osaavat opettajat ja koulun muu henkilökunta, lapsen silmin asioita katsovat päättäjät — moninainen ymmärrys lapsen parhaasta. 

Näkökulmia -kirjoitussarjassa nostetaan esiin erilaisia näkökulmia oppilashuollosta opettajuuteen sekä kodin ja vanhemman arjesta johtamiseen. Katsomme asioita ekaluokkalaisen ja lukiolaisen silmin, paikallisten osaajien ja valtakunnantason vaikuttajien. Suomen- ja ruotsinkielisissä perheissä ja oppilaitoksissa.

Kodin ja koulun yhteistyön merkitystä painotetaan vahvasti koulutuspolitiikassa, koulutusta koskevassa lainsäädännössä ja koulujen opetussuunnitelmissa. Se konkretisoituu lopulta aina yksittäisen lapsen kohdalla. Tulevaisuuden aikuisen.